itsumoyuugi

Jag visste det. För sketans, jag visste det! I knew it, I knew it, knew it knew it knew it fgbdhsjkmnvbsc
Men ja. Alltså, att börja med bloggen igen gick väl bra, det var ju trevligt och så.
Men jag visste, jag VISSTE att jag skulle sluta igen. Bara sådär, helt plötsligt sluta skriva och bli inaktiv och glömma bort alltsammans och skita i det. Ändå gav jag mig in på det igen, och jo visst, jag fick faktiskt fler tittare än någonsin annars. Men ändå. Det blev liksom.. nej jag vet inte. Jag har glömt bort bloggen helt och hållet och totalt. Men idag blev jag påmind. "Johanna, jag saknar din blogg."
Det var det ända som behövdes, jag slängde mig in på blogg.se och ja, nu sitter jag här och funderar på vad jag ska skriva.


Jag är inte bra på att skriva innehållsrika inlägg. Det blir en massa onödiga utfyllnader som gör så att mina inlägg ser långa ut. Så det jag på det i alla fall! Ni som läsare kanske finner det hela ytterst intressant.
I alla fall så har jag spenderat helgen hos Stina, min bästa vän, och det har varit mycket mysigt!
En fluffig, bjäbbig hund, en massa chips, irritationer och ett Harry Pottermaraton där vi kollade på en film.
Jag är mycket nöjd när jag återvänder hem, men hemma är ju alltid bäst. Dock ser jag Stinas hem som ett andra eller tredje hem, för jag trivs där så bra!
Vlad kom också förbi lite random, och det tyckte jag var mycket trevligt. Först började han och Stina diskutera de senaste nyheterna som jag inte alls var insatt i, och jag kunde bara sitta och lyssna och försöka förstå vad det hela handlade om. Efter ett tag, ett ganska bra tag, lyckades jag också komma in i diskussionerna, och då blev det hela mycket bättre.
När jag är i närheten av Vlad. Då kommer jag att tänka på äldre tider, med gamla vänner och sådant som är väldigt konstigt att tänka på, och som jag har försökt släppa. Och jag känner mig.. nej jag vet inte, konstig på något sätt. Dock släppte detta efter ett tag, och vi hade mycket trevligt!
Sedan skulle tjockisarna Stina & Johanna iväg och inhandla chips och förnödenheter till vårt såkallade 'Harry Pottermaraton'. Usch vad mycket jag åt, jag är fortfarande mätt och lite lätt illamående.

Och ett tag innan detta så fick jag ju sommarlov. Fredagen den 10:e juni. En ytterst rörande avslutning då vår mentor grät från början till slut. Vår menton gråter aldrig. Eller jo, av skratt. Men aldrig av någon annan anledning. Det var som sagt en rörande avslutning då även de som inte slutade blev rörda till tårar, många föräldrar satt och snyftade och det hela blev väldigt snörvligt och fint. 
Så nu har alltså våra kära nior slutat. Vi åttor har en mycket nära relation till niorna, då vi går i en dubbelklass och har gått tillsammans sedan första klass. Det kommer kännas väldigt konstigt att inte ha dem i klassrummet och så, men det är nog också en bra förändring för oss. På något sätt. Jag kommer absolut sakna dem, men inte för en längre tid.

Visste ni att jag har klippt mig?
Antagligen, med tanke på att jag gör reklam för min blogg på facebook, och man har nog inte lyckats undgå bilden(bilderna) som jag lagt upp på min nya frisyr.
Detta vad inte bara en vanlig klippning, inte bara "ta lite i topparna". Visserligen klippte jag bort topparna, men mycket mer ändå.
Jag har nämligen gått och blivit korthårig!
And you know what? I LUWE IT!
Det är så fruktansvärt himla skönt! Slippa ha en massa hår ivägen och går snabbare att duscha och ja.. Allt är så bra med det! Och alla reaktioner.. "WHOA!! :OOO, FY VAD COOLT!!, snyggt johanna!, du passar fett bra i det! :D" och så vidare. Detta har jag tagit in med största glädje, jag tror inte ni fattar hur glad jag blir varje gång jag får en sådan kommentar. Om min frisyr. Jag hade i o för sig inte brytt mig om ingen gillat det, jag trivs som bara den!



Så någonting! Tycker det är skitballt. Ska ändra blogg-headern också, så snart jag tagit en bra bild med håret!

Nu har jag skrivit det mest nödvändiga för tillfället, men jag återkommer förmodligen snart igen med nytt smaskigt skvaller....
Jya nee!