Baby, be my bandit wife

Just nu är jag ytterst väldigt jätteglad!
Och vet ni varför? Nej, självfallet inte! Dum fråga.
Jag är glad av den anledningen att 'serien' av mina favoritspel har utökats! Jag hade tänkt förklara lite kort vad dessa spelen går ut på, och så kanske ni kan bli lika nördiga i det som jag!
Papa's Pizzeria går ut på att göra pizzor. Ta emot kunders beställningar och göra pizzorna, grädda i önskad tid, fylla den efter önskan och sedan skära den i önskat antal bitar. Detta gör man under en viss aning stress, då det ska gå fort och man ibland måste göra flera pizzor samtidigt. Detta spelet har jag spelat under en längre tid, och det är fruktansvärt roligt!
Det hittar du här: http://papalouie.com/games/papaspizzeria/index.html

Papa's Burgeira
utgår ifrån samma princip, ta kunders beställning och skapa. Men den här gången är det inte pizza det handlar om, utan hamburgare! Steka hamburgaren i önskad tid, lägga på vad grönsaker och såser som är önskade och sedan se om kunderna blir nöjda. Även detta blir mer och mer stressigt ju längre in i spelet man kommer, men det är också riktigt riktigt roligt! Dessutom känner man igen vissa av kunderna från Papa's Pizzeria, vilket är väldigt roligt. Alla kunder har olika utseende och namn, och olika smaker, varav de vill ha olika sorters hamburgare eller pizza.
Det hittar du här: http://papalouie.com/games/papasburgeria/index.html

Och nu har Papalouie gett ut en ny version av "Papa's"spelen, ett spel som jag nu totalnördar och älskar! Jag vet inte om jag tycker det är lika roligt som de andra, men det är definitivt roligt och en värdig del av spelserien.
Papa's Taco Mia! utgår också ifrån samma princip som de två tidigare, vilken jag nu inte behöver förklara. Det är en aning svårare att komma in i och spela, men jag har börjat förstå hur det är jag ska göra, och jag kan säga att det går mycket bättre då! Man ska alltså göra tacos! Den svåraste utmaningen i det är att steka kycklingen och köttfärsen, men att fylla tacoskalet/brödet med grönsaker och liknande så att det blir fint och bra är inte heller lätt. Jag har nyss lyckats bemästra det....
Det hittar du här: http://www.papalouie.com/games/papastacomia/index.html

Ja, dessa spelen tycker jag verkligen att ni ska prova, speciellt nu under sommarlovet då man kanske inte har så mycket att göra och behöver något att underhålla sig med eller nörda ner sig i. Animationerna i spelet är jättesöta och rätt klockrena och jag tycker de gör en stor del av spelet!
Så spela på och bli bra, och försök övermästra mig...!

Idag har jag varit hemma hos Karl, faktiskt! Det var inte för en längre tid jag kunde vara där, men det var trevligt och vi pratade om en del intressanta saker. Han har nyss varit på Dreamhack(DH), som är det största lanet i hela världen, vad jag har förstått det som. Ett lan är ungefär; en grupp människor samlas och spelar spel och nördar... Ja, det är väl ungefär så jag har förstått det. Ett lan innebär nästan ingen sömn för minst en natt, och en massa energidrickor och cola.
Så han berättade hur han hade haft det där, bland alla tusentals spelare från Sverige och resten av världen. Jag tyckte hela grejen verkade stencool och det var intressant att få höra!

Sedan, när jag tog bussen hem, insåg jag snabbt att busschauffören verkligen hade noll koll på sitt yrke. Okey, noll koll kanske var lite överdrift, men han var antingen ny, eller bara helt borta.
För det första glömde han bort att öppna dörrarna till bussen när folk skulle kliva av, så de blev tvunga att ropa på honom att öppna. Sedan så körde han helt fel! Istället för att köra in på Knutpunkten körde han vidare mot Dunkers, så han var tvungen att svänga av där, köra längs med hamnen för att komma in på Knutpunkten. Många förvirrade människor där, men jag, som satt i egna tankar, märkte inte det hela förrens någon gick fram till busschauffören och frågade vart vi var påväg, och om bussen verkligen stannade vid Västergård.
Detta gjorde dock inte mig något, jag tyckte bara det var ett roligt avbrott i min vanliga vardag, något annorlunda och lite random, och därför gillade jag nästan att det hände. Bara för att det aldrig händer, liksom.

Nu ska jag, med en sönderbiten glasspinne i munnen, återgå till mitt nördiga spelade som lär fortsätta en bra bit in på kvällen. Jag har det mys, och jag hoppas att ni också har det!
På återseende.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0