itsumoyuugi

Det borde du inte.
Seriöst.
Och jag borde inte skriva detta.
Det här kommer nog bli ett 'jagärväldigtnereochtröttochirriteradochskitblablablaaahafndskxfcvgjftrdx'inlägg.

För jag är trött, jag är sur, irriterad och på allmänt dåligt humör, jag har ont i huvudet och är riktigt nere.
Jag vet inte vad det beror på, om det är efterkänslor efter att ha varit väldigt social och så vidare under lägret, eller om det beror på något annat som jag inte har någon aning om vad det kan vara.
Ibland får jag sådana 'depp'tillfällen, det är dock ytterst sällan. Tack å lov. Det är inte alls trevligt, jag vet inte vart jag ska ta vägen, förhoppningsvis har jag någon lugnintehyperactivemänniska att prata med, så att det inte blir värre. Att prata med en överglad person skulle aldrig hjälpa, jag skulle bara bli ännu surare.
Dessvärre orkar jag aldrig vara social ens på den lägsta nivå så värst lång tid, det blir att jag stänger av datorskitet och går och lägger mig och sover, eller läser. Eller något liknande, lugnande.

Och just nu är jag väldigt väldigt trött, så jag ska förmodligen sova. Ja, exakt nu, när jag skrivit klart detta inlägg.
Jag vet inte vad jag ska skriva. Datorn värmer i mitt knä, lite för mycket faktiskt. Jag måste lyssna på något med lite mer fart i, men det orkar jag inte heller.
Jag är slö och nere och det är aldrig trevligt, det vet du förmodligen lika väl som jag.
Nu ska jag inte skriva mer.
Det här blev nog det kortaste inlägget på länge, men tur är väl det ändå, jag borde egentligen inte skriva något om detta alls.
Av någon anledning använder jag bloggen som en dagbok och skriver en massa mer ingående tankar som jag aldrig haft en tanke på att berätta för någon. Jag borde nog sluta med det, eftersom jag kan ångra mig om jag skriver något hemligt eller liknande.
Men jag kommer förmodligen inte sluta med det. Jag känner att jag behöver.